En gnistrande vacker höstdag.
Löpare i åldrarna tre till 68 år.
Välkomna till Silpingeloppet.
Åldern tre var faktiskt en underdrift. Oskar Sjöstrand är bara ett år, man han åkte vagn längs ungdomsklassens dryga kilometerlånga bana och därför kallar vi honom inte för löpare – den här gången. Istället stöttade han brorsan, hela två år äldre, Erik som kom i mål på samma tid.
Silpinge IOGT/NTO ligger bakom arrangemanget och har mer än god hjälp av FIF Gnistan.
– Det här är friidrotten i ett nötskal, säger Gnistanordföranden Bosse Nilsson och tittar ut över en välfylld parkering samtidigt som löparna, i alla åldrar ni minns, håller på och kämpa sig runt banan.
Nilsson, något sliten i högerarmen efter att ha signerat samtliga diplom till deltagarna, konstaterar att arrangemanget flyter väl och att Gnistan är en förening på frammarsch.
– Antalet SM-medaljer i år var det bästa sedan –99. Och så kämpar vi vidare för att få en bra arena att tävla och träna på. Det är ett måste för att vi ska kunna fortsätta att växa.
Martin Nilsson tillhör inte Gnistan, men väl IF Udd från Karlshamn. 16-åringen löpte hem huvudklassen efter att ha gjort ett tidigt ryck och lämnat de betydligt mer rutinerade löparna bakom sig.
– Taktiken var att gå ut hårt och öka efter halva rundan, fast i dag orkade jag inte riktigt öka lika mycket som jag ville, berättar segraren.
Vardagen tillbringas på orienteringsgymnasiet i Olofström.
– Det har gått rakt uppåt i år. Jag tränar mycket mer och då går det också bättre, fortsätter Nilsson som tycker att orientering och friidrott är en bra kombination.
Hemmalöparen Sandra Södergren vann i vanlig ordning damklassen, fem minuter efter Nilsson.
Ungdomsklassen bjöd på många tunga namn. Bland annat fanns de tre bröderna Elm på plats. Fast den här gången handlar det inte om de fotbollslirande killarna från Broakulla. Nix, Simon, Mathias och Jakob tävlar för Ronneby OK.
Den sistnämnde, tre år, tänkte sig att starta en meter före startlinjen.
– Jag vill ju vinna!
Efter en viss justering av pappa kom han i väg på rätt sätt och med lite hjälp under vägen knatade han i mål på 11,46.
– Jag vann! Nu vill jag ha fika, utbrast Jakob Elm i målfållan.
Det blev en fjortondeplats till slut och precis lika glada miner ändå.
Mysfaktorn var som synes hög vid Silpinge IOGT/NTO:s stuga och prisbordet, som bland annat innehöll honung och muggar – som gjort för att användas direkt, gjorde inte saken sämre.